Så jävla orolig!
Här sitter jag och är jävligt orolig över dig. Undrar hur det går på sjukhuset? Hur du mår? Om du måste stanna kvar? Om det är allvarligt? Alltså jag klarar inte av väntan på svar. Ett samtal från dig eller din syster Carro sitter jag bara och väntar på nu, mer kan jag inte göra. Men jag är så jävla orolig. Jag vet att din syster har problem med hjärtat och din pappa hade det. Jag klarar inte det här. Jag måste få veta hur det är med dig. Jag är så jävla orolig. Fan denna känsla har jag inte haft på länge. Jag vet hur det brukar bli när du får ont i hjärtat och inte kan andas, jag har suttit där hos dig och gråtit tilsammans. Kom ihåg den gången det var som värst, då trodde jag seriöst att jag skulle förlora dig. Det var så jävla hemskt, jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Du vägrade att jag skulle ringa efter en ambulans och vi lovade varandra att jag skulle följa med dig till sjukhuset och kolla upp om det var något allvarligt, men vi gjorde det aldrig.
Just nu när jag satt och skrev det här fick jag ett sms av Carro att jag kunde ringa så jag ringde och fick veta att allting var bra men att dem ville ha kvar han över natten men han ville inte. Kunde inte prata så länge för doktorn kom, Carro skulle iallafall ringa upp mig om ett tag.
Jag är glad allting är bra iallafall, men fan vad jag vart orolig. Du vet att du inte kan dricka för då får du ont men ändå gör du det. Du borde lyssna på mig någon gång. Men som jag sa, glad att du mår bra iallafall. Vilken lättnad!
Kommentarer
Trackback